Ja, det gick bra även den här gången, vinst till Mjällby på Strandvallen i Hällevik, synd att jag inte kunde vara på plats, en otrolig stämning var det nere i Hällevik, men sittplatsbiljetterna var slutsålda och någon ståplats är inte tänkbart för min del, både på grund av min dåliga balans och mina smärtor så är det inte något alternativ, nu medicinerar jag ju också med Waran och då är det ytterligare risker om jag skulle ramla t.ex. så det blev ingen fotbollsmatch för min del. Gubben och jag skjutsade ner vår son Christian och hans kompis Björn till Hällevik, vi lämnade dom där vid ett-tiden och då var det redan massor med folk, även om matchen skulle börja först 3 timmar senare. Vår dotter och hennes sambo Christer var på plats från Sweden Rock Festival, alla Blekinges festivaler var på plats för att göra reklam för sina respektive tillställningar. Jag är väldigt besviken på att det nog inte finns något alternativ för mig att se matcherna på plats, nere på Strandvallen, det finns ju en Handikapp-läktare men jag vet inte riktigt vad som gäller för att man skall kunna sitta på denna läktare, jag tror ju att denna endast är avsedd för rullstolsburna och det är jag ju inte. Det känns verkligen ledsamt att jag missade denna match, jag är och har varit mycket
fotbollsintresserad sedan min barndom och att nu inte kunna följa mitt lag på plats känns inget vidare. Christian, Björn, Anette och Christer hade i alla fall haft riktigt roligt, dom kom hit efter matchen och lite fest blev det här.
Däremot var det inget vidare för Christer att han nu igen har fått ont i sin fot, han fick ta några av mina tabletter som är smärtstillande och
inflammationshämmande så att han kunde klara av dagen utan smärtor. Jag tjatar på honom att han måste åka in till läkaren för att kolla vad som är fel med hans fot, han börjar nog bli trött på mitt tjat, men det behöver verkligen kollas upp vad som är fel. För min egen del så ser inte mitt ben så bra ut just nu, det är rött och lite varmt, men jag skall vänta och se om det går över eller om mitt immunförsvar nu har blivit nersatt igen. Jag har också fått några utslag i ansiktet, dessa utslag ser ut precis som de jag fick i höstas när jag hade bältros, jag trodde inte att bältros kunde komma tillbaka, men det verkar så. Nu får jag avvakta några dagar för att se om de här utslagen har med detta att göra eller om det är något helt annat.
Usch, det här inlägget blev ganska negativt, men så här är läget just nu. Jag försöker i alla fall göra det som är roligt, det hjälper inte att deppa ihop. Idag skall gubben få fota en del saker till mig som jag sedan skall lägga ut på Tradera, och sedan ser jag naturligtvis fram emot Sweden Rock Festival, det är idag endast 24 dagar till festivalen startar, då skall jag jobba i Sweden Rock Shop, hoppas det blir lika kul som förra året och det tror jag att det blir.
Nilla
Mitt namn är Gunilla men jag brukar också kallas för Nilla. Jag och min man bor i Ebbalycke som ligger utanför Sölvesborg. Vi har 2 barn, en dotter född 1982 och en son född 1986. Jag har 3 barnbarn: jag är mormor till Alva och farmor till Calle och Lotta. Jag är född med en sällsynt sjukdom som heter Klippel Trenaunay syndrom (Klippel-Trenaunay-Syndrome). Denna sjukdom har varit orsak till att jag fått ytterligare 2 sällsynta sjukdomar, CTEPH (kronisk lungemboli) samt May Thurner syndrome.
söndag 16 maj 2010
Mjällby AIF besegrade Malmö FF igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar