Mitt namn är Gunilla men jag brukar också kallas för Nilla. Jag och min man bor i Ebbalycke som ligger utanför Sölvesborg. Vi har 2 barn, en dotter född 1982 och en son född 1986. Jag har 3 barnbarn: jag är mormor till Alva och farmor till Calle och Lotta. Jag är född med en sällsynt sjukdom som heter Klippel Trenaunay syndrom (Klippel-Trenaunay-Syndrome). Denna sjukdom har varit orsak till att jag fått ytterligare 2 sällsynta sjukdomar, CTEPH (kronisk lungemboli) samt May Thurner syndrome.
tisdag 6 juni 2017
Söndag med familjen, trädgårdsfix igår och smärtor idag!
I söndags blev det “spontangrillning” här med hela familjen. Tony var iväg och skjutsade en person några timmar. Anette ringde mig vid middagstid och frågade om vi alla skulle grilla här. Christian och Amanda kom först hit, lite senare anlände Anette, Christer och Alva å lite senare kom även Tony hem igen. Tyvärr så kom regnvädret precis när vi hade bestämt att vi skulle grilla, men Christer skötte grillningen ändå. Lite synd att vi inte kunde sitta ute å äta, men det gick bra att duka inne i köket här.
Det var en trevlig kväll och väldigt kul att vi alla var samlade här.
Igår gick Tony och jag ut på eftermiddagen för att fixa lite i trädgården. Tony hade tidigare på våren sågat ner en gammal “Hassel”, men sen var “stubben” med rötterna kvar. Det var en hel del jobb med att få bort denna. Tony försökte först dra bort den med bilen (traktorn), men det fungerade inte första gången, så han fick hålla på gräva en del vid rötterna innan han kunde dra bort den med bilen.
Vi sådde också en del fröer och sen vattnade jag i stort sett alla blommorna ute. Har pelargonerna kvar att vattna, så det måste jag göra idag. Hade behövt så resten av fröerna också, men får se vad jag orkar idag.
När vi hade fixat detta i trädgården så körde Tony ner till stan och han handlade lite på ICA Supermarket och på “Glasbanken” innan det var dags för middagen.
I natt har jag sovit dåligt på grund av värken i foten och jag vaknade med värk. Jag har tagit några tabletter, men har tyvärr fortfarande väldigt ont å jag känner mig rastlös eftersom jag inte vet vad jag orkar göra idag.
Vädret är ju kanonfint här nu med sol och blå himmel, men vad orkar jag göra??
Jag skulle ju vilja bättra på solbrännan också, men då vet jag ju att värken blir ännu värre.
Önskar alla läsare en jättefin Nationaldag!
Kram
Nilla
lördag 3 juni 2017
Dagarna som gick… Solhaga Garden i Kristianstad och bilreparationer m.m!
I tisdags förmiddag så fixade Tony och jag lite här hemma på förmiddagen. På eftermiddagen körde vi in till stan eftersom Tony skulle hjälpa en person med lite ärenden. Jag satt i bilen och väntade under tiden och när han var klar så körde vi vidare mot Kristianstad. Vi gick och kollade i ett par Second Hand affärer innan vi körde ut till Solhaga Garden. Det var mitt första besök i denna underbara butik (plantskola). Det fanns hur mycket som helst med blommor och annat till trädgården där. Jag kommer definitivt göra fler besök där i framtiden. Vi handlade några fröpåsar + 10 fina pelargoner. Bra pris var det också för de här pelargonerna, man fick 10 st för 169 kronor. Jag hittade också en jättefin rosenbuske som jag tänker köpa. Nu kommer jag inte ihåg namnet på rosen, men det får definitivt bli en tur dit snart igen för att köpa denna ros.
Solhaga Garden är ett familjeföretag, grundat i Kristianstad 1939 med butiker i Kristianstad och Stockholm.
Kolla gärna deras hemsida här: https://solhagagarden.com/
När vi var klara där så körde vi hemåt och handlade lite i Bromölla. Jag var sugen på lax till middag och vi var inte säkra på om vi hade lax i frysen så Tony gick in på Netto där han handlade lax och såser till denna. Väl hemkomna så plockade vi undan lite här hemma innan det var dags för middagen och efter middagen så blev det bara “slappande” för vår del.
Onsdagen var vi hemma hela dagen och fixade med en del.
I torsdags kom Britt-Marie och Sven hit så att Tony kunde fixa till de sista grejerna på Britt-Marie´s bil inför ombesiktningen. Vi blev som vanligt bjudna på middag och denna dag serverades kålpudding, potatis och sås.
Igår hade jag liten “egentid” eftersom Tony skulle köra Åke. Jag fick inte så mycket gjort som det var tänkt utan jag satt mest vid datorn och fixade en del med mina bilder.
När Tony hade lämnat Åke vid sitt hem så körde han ut till Extra i Mjällby där han handlade en del till middagsmaten å när han kom hem så fick han hjälpa mig med att färga håret innan det var dags att tillaga middagen. Tony panerade och stekte snitslar som vi åt med potatis och “skirat” smör.
Idag började vi med att äta frukost å lösa Melodikrysset innan Tony gick ut för att fixa en del på V70:n. Han blev inte helt klar med bilen eftersom det behöver köpas in lite reservdelar innan den är klar för besiktning, sen får vi hoppas att den går igenom besiktningen. Blir den godkänd utan några större fel så säljer vi nog den vita 745:an och behåller V70:n i stället.
Jag har fixat en del här inne under tiden och när Tony var klar så hjälpte han mig att sätta några av mina Pelargoner. Jag har även lite fröer som skall sås, men vi kom inte riktigt överens om var vi skulle så dessa, så det får vänta nån dag till.
Ikväll har Tony grillat några “grillskivor” som vi köpte tidigare i veckan. Jag fixade lite grönsallad under tiden. Vår middag ikväll blev alltså dessa “grillskivor” med pommes frites, bearnaisesås och grönsallad till.
Nu ligger jag i sängen och skriver detta blogginlägg och lyssnar på radion. Det är ju just nu Sportextra med Champions Legaue-final mellan Juventus och Real Madrid. När fotbollen är slut så är det väl dags att försöka sova och sen får vi se vad morgondagen har att “bjuda på”. Jag hade tidigare tänkt mig att det skulle blivit en “loppisrunda” i morgon, men så blir det nog inte eftersom Tony har annat planerat.
Det hade annars varit kul att besöka en väns loppis i Bromölla, men det får nog bli en annan dag.
torsdag 1 juni 2017
Lärodikt den första Juni!
Såg att en av mina vänner hade lagt ut denna underbara dikt på Facebook i dag. En dikt av Caj Lundgren (Kajenn), värd att läsas varje år denna dag.
Lärodikt den första juni
Var glad min själ åt vad du har,
nu har du hundra sommardar,
och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar,
då har du nittionio kvar,
och någon blir den största.
Ge noga akt på var du står,
imorgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får,
är hundra sommardar per år,
imorgon är den andra.
- Kajenn -
Kram
Nilla
Lärodikt den första juni
Var glad min själ åt vad du har,
nu har du hundra sommardar,
och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar,
då har du nittionio kvar,
och någon blir den största.
Ge noga akt på var du står,
imorgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får,
är hundra sommardar per år,
imorgon är den andra.
- Kajenn -
Kram
Nilla
onsdag 31 maj 2017
Grupper på Facebook!
Igår gick jag ur en grupp på Facebook. Detta var en grupp som jag varit medlem i ganska länge och som flera av mina familjemedlemmar är/var medlem i. En av mina familjemedlemmar har tydligen blivit blockerad som vän till en av administratörerna i denna grupp och därför inte kunnat läsa dennes inlägg i gruppen heller. Jag kände att jag inte längre ville vara med i denna grupp när vissa människor blir så sura bara för att man diskuterar en sak och kanske inte har samma uppfattning om saker och ting. Såna grupper har jag ingen anledning att vara medlem i och jag tycker att det skall kännas meningsfullt att vara medlem i en grupp.
Idag skall jag kolla igenom andra grupper som jag är medlem i på Facebook. Vissa grupper har jag bara blivit tillagd i utan att bli tillfrågad och sånt gillar jag verkligen inte. Jag tycker det är fel av Facebook att man kan bli tillagd utan att man själv godkänt detta. Man borde väl först få en förfrågan och sen välja själv om man vill vara med i gruppen eller ej.
Nilla
måndag 29 maj 2017
Utmaning, grillning, intervju & Klippel-Trenaunay syndrom.
Jag blev utmanad av min dotter på Facebook att lägga upp 3 positiva saker i 5 dagar. Första dagen var i lördags och då gick det bra, sen skulle jag fortsätta igår men då
blev det svårare. Jag är ingen negativ person men det var ändå svårt att skriva
3 positiva saker. Visst händer det positiva saker varje dag, men jag ville ha nåt mer positivt att skriva än de där vanliga sakerna som händer i stort sett hela tiden (som t.ex. att jag har varit ute i solen å att min man har fixat middagen m.m, m.m).
Dagen igår var väl ganska positiv från början, men det var ingen dag som var sådär utöver det vanliga, så jag struntar i den där “utmaningen” i fortsättningen. Ja, annars vet jag många som skulle behöva få en sån här utmaning på Facebook Det finns ju många som knappast alls skriver om nåt positivt som händer utan det mesta är negativt. Visst det finns också de som bara delar statusar när allt är “rosenrött”, men jag struntar ändå i att fortsätta utmana folk eftersom många varken svarar på utmaningen eller antar utmaningen. Jag försöker att skriva både positiva och negativa statusar eftersom det finns så mycket att vara glad för här i livet trots sjukdomar och annat elände.
Jag satt i alla fall ute lite i solen igår, men sen var mina smärtor “djävulska”. Jag längtar ju hela vintern efter värmen och sommaren, men sen när det blir varmt så får jag problem med benet där jag har mina “kärlmissbildningar”. Benet svullnar och sen blir värken “olidlig” å då skall ni veta att jag ändå har en “hög smärttröskel”. Har ju haft smärtor i det här benet hela livet, men tyvärr har det ju blivit värre ju äldre jag blivit och mycket i livet kan man vänja sig vid, men smärtor tror jag aldrig att man vänjer sig helt vid.
Jag skrev lite i en grupp på Facebook om mina smärtor och jag fick då en kommentar av en person som “tyckte synd” om mig, det är inte så att jag skriver om mina smärtor för att nån skall “tycka synd om mig” utan jag skriver mer för att visa hur det är att leva med en ovanlig, kronisk och obotlig sjukdom som Klippel-Trenaunay Syndrom. Visst kan det kännas lite trist att det skulle dröja mer än 60 år innan jag träffade en läkare som nu gör ingrepp (operationer) som hade hjälpt mig tidigare i livet. Jag hoppas i alla fall att allt jag varit igenom kan vara till nytta för de yngre som föds eller lever med den här diagnosen. Jag tycker ändå att jag har haft ett bra liv trots sjukdomen. För mig har det inte funnits mycket som “stoppat mig” att göra det som jag viljat göra. Mitt positiva humör och en familj som alltid har ställt upp för mig har ju säkerligen påverkat detta också.
Igår kväll grillade Tony några korvar som vi åt till potatissallad och grönsallad. När vi hade ätit färdigt hade jag så ont så det fick bli sängläge för min del. På grund av smärtorna så orkade jag inte göra allt det som jag annars hade planerat att få uträttat denna dag och att bara sitta med benet hängandes gör att benet svullnar ännu mer så det enda som gällde var “sängläge”. Jag tycker verkligen inte om att ligga till sängs eftersom jag blir så rastlös av det, särskilt när jag vet att det finns massor som skall göras här hemma.
Tony fixade igår kväll så att räkningarna blev betalda idag och det känns så himla skönt när detta är gjort.
Jag låg och kollade färdigt på säsong 23 av “De unge mødre” på DPlay. Jag somnade inte förrän efter kl: 02:00 i natt. Det var då som jag först kände mig fullt smärtlindrad och avslappnad för att kunna sova. Jag sov ändå inte alltför länge i morse och vaknade i alla fall inte med smärtor, så det var dagens positiva början av denna dag.
När Tony och jag ätit frukost i morse så fick Tony köra iväg, först till Arbetsförmedlingen i Sölvesborg för att få nåt papper där, sen vidare till Karlskrona för en arbetsintervju som gäller ett “sommarjobb”. Min tanke var att jag skulle åkt med så att vi kunde handlat en del i Karlskrona också, men jag orkade verkligen inte sitta och åka bil några längre sträckor idag utan jag stannade hemma för att fixa och dona lite här i stället. Tony var inom Biltema i Karlskrona där han handlade lite grejer som var planerat.
Personalen på AK-mottagningen vid Blekingesjukhuset i Karlshamn hade ringt till Tony angående mitt PK-prov som jag tog i fredags och som var för lågt då. Dom ville att jag skulle åka in till Vårdcentralen idag för att ta ett nytt prov, så när Tony kom hem blev det en tur in till Vårdcentralen i Sölvesborg. När jag var klar där så körde vi vidare till Bromölla för att handla lite. Först in på Lidl för att kolla lite där. Jag hade bl.a funderingar på att köpa mig ett par nya “Foppatofflor”, men jag tyckte inte att jag hittade några som satt bra på min just nu väldigt svullna fot. När vi var klara där så körde vi vidare till Maxi för att handla det mesta av matvarorna där.
Nu ikväll ska vi mest bara “slappa” och fixa i ordning lite middag till oss.Kram
Nilla
blev det svårare. Jag är ingen negativ person men det var ändå svårt att skriva
3 positiva saker. Visst händer det positiva saker varje dag, men jag ville ha nåt mer positivt att skriva än de där vanliga sakerna som händer i stort sett hela tiden (som t.ex. att jag har varit ute i solen å att min man har fixat middagen m.m, m.m).
Dagen igår var väl ganska positiv från början, men det var ingen dag som var sådär utöver det vanliga, så jag struntar i den där “utmaningen” i fortsättningen. Ja, annars vet jag många som skulle behöva få en sån här utmaning på Facebook Det finns ju många som knappast alls skriver om nåt positivt som händer utan det mesta är negativt. Visst det finns också de som bara delar statusar när allt är “rosenrött”, men jag struntar ändå i att fortsätta utmana folk eftersom många varken svarar på utmaningen eller antar utmaningen. Jag försöker att skriva både positiva och negativa statusar eftersom det finns så mycket att vara glad för här i livet trots sjukdomar och annat elände.
Jag satt i alla fall ute lite i solen igår, men sen var mina smärtor “djävulska”. Jag längtar ju hela vintern efter värmen och sommaren, men sen när det blir varmt så får jag problem med benet där jag har mina “kärlmissbildningar”. Benet svullnar och sen blir värken “olidlig” å då skall ni veta att jag ändå har en “hög smärttröskel”. Har ju haft smärtor i det här benet hela livet, men tyvärr har det ju blivit värre ju äldre jag blivit och mycket i livet kan man vänja sig vid, men smärtor tror jag aldrig att man vänjer sig helt vid.
Jag skrev lite i en grupp på Facebook om mina smärtor och jag fick då en kommentar av en person som “tyckte synd” om mig, det är inte så att jag skriver om mina smärtor för att nån skall “tycka synd om mig” utan jag skriver mer för att visa hur det är att leva med en ovanlig, kronisk och obotlig sjukdom som Klippel-Trenaunay Syndrom. Visst kan det kännas lite trist att det skulle dröja mer än 60 år innan jag träffade en läkare som nu gör ingrepp (operationer) som hade hjälpt mig tidigare i livet. Jag hoppas i alla fall att allt jag varit igenom kan vara till nytta för de yngre som föds eller lever med den här diagnosen. Jag tycker ändå att jag har haft ett bra liv trots sjukdomen. För mig har det inte funnits mycket som “stoppat mig” att göra det som jag viljat göra. Mitt positiva humör och en familj som alltid har ställt upp för mig har ju säkerligen påverkat detta också.
Igår kväll grillade Tony några korvar som vi åt till potatissallad och grönsallad. När vi hade ätit färdigt hade jag så ont så det fick bli sängläge för min del. På grund av smärtorna så orkade jag inte göra allt det som jag annars hade planerat att få uträttat denna dag och att bara sitta med benet hängandes gör att benet svullnar ännu mer så det enda som gällde var “sängläge”. Jag tycker verkligen inte om att ligga till sängs eftersom jag blir så rastlös av det, särskilt när jag vet att det finns massor som skall göras här hemma.
Tony fixade igår kväll så att räkningarna blev betalda idag och det känns så himla skönt när detta är gjort.
Jag låg och kollade färdigt på säsong 23 av “De unge mødre” på DPlay. Jag somnade inte förrän efter kl: 02:00 i natt. Det var då som jag först kände mig fullt smärtlindrad och avslappnad för att kunna sova. Jag sov ändå inte alltför länge i morse och vaknade i alla fall inte med smärtor, så det var dagens positiva början av denna dag.
När Tony och jag ätit frukost i morse så fick Tony köra iväg, först till Arbetsförmedlingen i Sölvesborg för att få nåt papper där, sen vidare till Karlskrona för en arbetsintervju som gäller ett “sommarjobb”. Min tanke var att jag skulle åkt med så att vi kunde handlat en del i Karlskrona också, men jag orkade verkligen inte sitta och åka bil några längre sträckor idag utan jag stannade hemma för att fixa och dona lite här i stället. Tony var inom Biltema i Karlskrona där han handlade lite grejer som var planerat.
Personalen på AK-mottagningen vid Blekingesjukhuset i Karlshamn hade ringt till Tony angående mitt PK-prov som jag tog i fredags och som var för lågt då. Dom ville att jag skulle åka in till Vårdcentralen idag för att ta ett nytt prov, så när Tony kom hem blev det en tur in till Vårdcentralen i Sölvesborg. När jag var klar där så körde vi vidare till Bromölla för att handla lite. Först in på Lidl för att kolla lite där. Jag hade bl.a funderingar på att köpa mig ett par nya “Foppatofflor”, men jag tyckte inte att jag hittade några som satt bra på min just nu väldigt svullna fot. När vi var klara där så körde vi vidare till Maxi för att handla det mesta av matvarorna där.
Nu ikväll ska vi mest bara “slappa” och fixa i ordning lite middag till oss.Kram
Nilla
söndag 28 maj 2017
En underbar dag på “torpet”
Godmorgon!
Igår hade jag en underbar dag med nära och kära uppe på Blankatorpet i Gillesnäs. Blankatorpet är mitt föräldrahem som ligger väldigt naturskönt vid sjön Raslången, nordväst om Olofström. På Blankatorpet bor min syster och hennes man. Min syster är 4:e generationen av “Blankasläkten” som är boende där.
Tony och jag kom dit vid middagstid å lite senare kom även Anette, Christer och Alva. Sven hade köpt en ny bevattningspump som han ville ha lite hjälp av Tony för att koppla in. Britt-Marie hade i vanlig ordning fixat god mat till oss allihop.
Det var ett underbart högsommarväder å vi satt ute hela dan och njöt.
Jag fick en jättefin bok av Britt-Marie, men den boken kommer jag att skriva lite mer om i ett annat inlägg.
Önskar alla läsare en jättefin söndag och Mors Dag.
Kram
Nilla
Igår hade jag en underbar dag med nära och kära uppe på Blankatorpet i Gillesnäs. Blankatorpet är mitt föräldrahem som ligger väldigt naturskönt vid sjön Raslången, nordväst om Olofström. På Blankatorpet bor min syster och hennes man. Min syster är 4:e generationen av “Blankasläkten” som är boende där.
Tony och jag kom dit vid middagstid å lite senare kom även Anette, Christer och Alva. Sven hade köpt en ny bevattningspump som han ville ha lite hjälp av Tony för att koppla in. Britt-Marie hade i vanlig ordning fixat god mat till oss allihop.
Det var ett underbart högsommarväder å vi satt ute hela dan och njöt.
Jag fick en jättefin bok av Britt-Marie, men den boken kommer jag att skriva lite mer om i ett annat inlägg.
Önskar alla läsare en jättefin söndag och Mors Dag.
Kram
Nilla
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)