Igår var det ett (1) år sedan jag besökte Akutmottagningen vid Blekingesjukhuset angående mina svullna kärl. Det tog ca 6 månader innan jag blev kallad till en specialistläkare i Karlshamn som sedan skickade remiss till Umas i Malmö.
Här nedan kan ni läsa om min medfödda sjukdom:
http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/klippel-trenaunayssyndrom
Den 29 januari i år fick jag så en tid till läkarbesök i Malmö. På förmiddagen fick jag träffa "min läkare" på Plastikkirurgens mottagning och sedan på eftermiddagen var det multidisciplinär kärlrond på en annan avdelning, efter detta fick jag åka hem och vänta på att få en ny kallelse till Kärlkirurgen.
Den 27 februari var det dags igen för en tur till Umas i Malmö, där fick jag träffa en kärlkirurg som var med när det gjordes ett ultraljud av mina benkärl, efter detta skulle jag senare på dagen göra en magnetröntgen av kärlen, men tyvärr hade inte informationen om att jag inte tål kontrast gått fram till röntgenpersonalen så det blev för mig att åka hem igen. Kärlkirurgen ringde mig sedan några veckor därefter och talade om för mig att dom beslutat att genomföra magnetröntgen utan kontrast och att jag skulle bli kallad, alltså bara att vänta igen.
I april, närmare bestämt den 13 april blev det så dags för magnetröntgen. En undersökning som dom hade räknat med skulle ta ca en halvtimme, tog däremot ca 2 timmar. Nu har det gått 3 veckor sedan magnetröntgen gjordes och jag väntar fortfarande på att få något besked vad som kan göras åt svullnaderna som ökat hela tiden sedan i maj förra året. Det känns ganska frustrerande med all denna väntan och ovisshet, för som jag har det nu så ökar ju svullnaden och jag känner mig mer och mer orörlig.
Ja idag blev det tyvärr en negativ
blogg, men ibland känns inte allt bra,
trots att jag till största delen är en
positiv person.
Kram Nilla