Mitt namn är Gunilla men jag brukar också kallas för Nilla. Jag och min man bor i Ebbalycke som ligger utanför Sölvesborg. Vi har 2 barn, en dotter född 1982 och en son född 1986. Jag har 3 barnbarn: jag är mormor till Alva och farmor till Calle och Lotta. Jag är född med en sällsynt sjukdom som heter Klippel Trenaunay syndrom (Klippel-Trenaunay-Syndrome). Denna sjukdom har varit orsak till att jag fått ytterligare 2 sällsynta sjukdomar, CTEPH (kronisk lungemboli) samt May Thurner syndrome.
tisdag 25 april 2017
Dagens planer och bakluckeloppis!
Jag hade en del planer för den här dagen, men det har inte blivit så mycket gjort för min del, tänkte att jag skulle börjat med utrensningen i källaren, men Tony hade inte burit upp några grejer som jag kunde sortera så det får bli en annan dag. Tony körde iväg tidigt i morse eftersom han skulle köra Åke till Lund så det var egentligen meningen att han skulle burit upp grejerna innan, men det hade han inte gjort å jag
vet faktiskt inte om jag hade orkat sätta igång med det ändå, så ingen större skada skedd Jag vaknade nämligen med en jäkla magvärk idag och sprang fram- och tillbaka mellan sängen och toaletten fram till klockan 10:00 i morse, sen kunde
jag inte ligga längre utan steg upp. Det gick sen ett par timmar till innan jag var redo för att äta frukost, det var gott att äta, men har haft ont i magen hela dagen. Jag vet ju egentligen att jag ska vara försiktig med vad jag äter och dricker, men “dumt huvud så får kroppen lida” som man brukar säga. Igår kväll tillagade vi köttfärslimpa för att vi var sugna på det, men det var inget bra för mig att äta (den blir ju inte god utan lök), jag drack också ett glas vin till maten (inte heller bra) för min IBS-mage, sen är ju kaffe inte heller bra för magen (men jag älskar kaffe). Lite har jag i alla fall gjort här idag, måste va igång så mycket som jag orkar annars blir jag nog
tokig. Det fanns ju lite disk från igår som jag har tagit hand om, jag har också lagt ihop å lagt in lite ren tvätt, kört en maskin tvätt som jag snart skall hänga upp, förutom detta har jag haft lite annat att plocka undan och så har jag torkat av köksbänkarna, spisen och vasken. Ja, det är inte mycket, men jag är glad för det lilla som jag kan göra i alla fall. Dom större och tyngre grejerna får Tony ju ta hand
och då känns det bra att jag kan fixa en del. Om man nu tänker på att för några år sedan (efter den stora lungoperationen) så var jag ju knappt gående. På våren 2012 (i slutet av maj) när jag kunde komma hem till vårt hem igen så satt jag ju fortfarande i rullstol och använde syrgas dygnet runt. Med tanke på detta så har jag ju återhämtat mig väldigt bra, men däremot så är det vissa grejer som har blivit sämre också. Sedan 2014 har mina besvär orsakade av Klippel-Trenaunay Syndromet (KTS:en) blivit betydligt värre och nu hoppas jag på att ingreppen som skall göras på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer att göra mig lite bättre i alla fall. Hoppas gör jag ju, men för stora förväntningar vågar jag inte ha heller. Jag får göra som grodan – leva på hoppet! Jag trodde ju att operationen som skulle gjorts den 28:e februari i år skulle hjälpt mig en del också, men tyvärr så gick inte operationen att genomföra på grund av att jag är så kardiovaskulärt skör. Läkarna ville ju inte riskera att jag skulle vara i sämre skick efter operationen så den avbröts. Just då när jag vaknade ur narkosen och fick reda på att operationen hade avbrutits så kändes det verkligen inget vidare, men jag är ju ändå en ganska glad person å jag tänker inte
deppa ihop för detta.
Som jag sagt tidigare så får man bryta ihop och komma igen.
Dagens citat!
Du kanske ser mig falla, men du ser mig aldrig ge upp!
Dagens mellanmål!
Ja, för att återgå till utrensningen av grejerna i källaren…. Förr orkade jag ju gå upp- och ner i källaren för att hämta grejer m.m men numera har jag så ont och svårt för att gå i trappor så det blir krångligt när jag skall ha upp nåt som finns där nere och om det är svårt att gå i trappor, så är det ännu värre om jag sen skall bära grejer upp och ner också. Det är i stort sett omöjligt numera och näst intill livsfarligt för mig att bära nåt samtidigt som jag går i trapporna. Det blir ju så att jag för det mesta får skicka Tony ner för att hämta grejerna men eftersom det inte är så bra sorterat blir det ju problem med att veta var de olika sakerna står nånstans. Det är därför vi skall organisera det lite bättre och sedan blir det säkert lite utrensat i grejerna samtidigt. Vi har tänkt att åka iväg på bakluckeloppis så fort det blir lite varmare. Det anordnas ju
bakluckeloppis varje lördag vid Bellas place i Bromölla ända fram till hösten så vi ska väl försöka sälja lite där nån lördag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar