Mitt namn är Gunilla men jag brukar också kallas för Nilla. Jag och min man bor i Ebbalycke som ligger utanför Sölvesborg. Vi har 2 barn, en dotter född 1982 och en son född 1986. Jag har 3 barnbarn: jag är mormor till Alva och farmor till Calle och Lotta. Jag är född med en sällsynt sjukdom som heter Klippel Trenaunay syndrom (Klippel-Trenaunay-Syndrome). Denna sjukdom har varit orsak till att jag fått ytterligare 2 sällsynta sjukdomar, CTEPH (kronisk lungemboli) samt May Thurner syndrome.
torsdag 27 december 2018
Ändrade planer…
Den här dagen blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det var egentligen meningen att Tony och jag skulle kört iväg tidigt i morse för att shoppa i Växjö men jag sov väldigt dåligt under natten till idag. Jag har haft ont i bröstet och på grund av detta sov jag uruselt. När jag vaknade mådde jag inte alls bra så vi fick ändra våra planer. Det var inte förrän fram emot eftermiddagen som jag började må lite bättre så vi bestämde då att vi skulle åka iväg till Kristianstad för att handla lite i stället. Vi körde först till Erikshjälpen där jag bl.a. hittade en jacka som kan passa bra att ha när jag sitter i rullstolen. När vi var klara på Erikshjälpen körde vi ut till China Wall där vi åt buffé och därefter begav vi oss ut till C4 Shopping för att vi skulle kolla på nya mobiltelefoner på Elgiganten. Tyvärr fanns inte telefonerna hemma i denna butiken men försäljaren kunde se att dom fanns hemma i en annan av deras butiker så han lade undan dessa telefoner till oss så att vi kan hämta dom där i morgon. Nu hoppas jag att sömnen blir bättre i natt så att vi kan köra iväg tidigt för att hämta telefonerna så att vi är hemma vid middagstid eftersom min syster och hennes man skall komma hit i morgon eftermiddag.
onsdag 26 december 2018
Min längsta resa någonsin – Julen 2011 – Fortsatt intensivvård!
Så har vi kommit fram till julhelgen 2011. Den julhelgen tillbringade jag på intensivvårdsavdelningen på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Den 21 december 2011 flögs jag hem till Blekinge med ambulansflyg som jag skrev i inlägget i fredags och då blev jag inlagd på intensivvårdsavdelningen på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Den 22 december fick jag träffa mina barn för första gången efter en månads sjukhusvistelse. Tony och Christian kom först och hälsade på mig. Christian svimmade när han såg mig med alla slangar m.m. Anette och Christer kom och hälsade på mig lite senare på eftermiddagen, då var jag så himla trött så jag sov från och till men jag kom i alla fall ihåg att dom varit där.
Tony Hansen
22 december 2011 ·
Jag vill önska alla mina OCH Gunillas vänner en riktig GOD JUL och tacka alla ER som följd och stöttat oss genom allt som hänt.
Nu kan jag åter känna glädje genom att vi (Jag, Gunilla, Anette, Christian, och Christer) trots allt kan få fira jul tillsammans...
Om 1 timme åker jag och Christian och hälsar på Gunilla...
Christian Pölse Hansen är med Tony Hansen.
22 december 2011 ·
Kändes bra att få åka iväg med Tony Hansen och träffa mamma idag, väldigt kul att få träffa henne, men samtidigt lite läskigt att se henne ligga där och knappt kunna göra något, ändå mimade hon efter sin mobiltelefon :) säkert wordfeud som lockade.
Anette Hansen Persson
22 december 2011 ·
Idag har jag varit och hälsat på min mamma… Lite jobbigt att se sin mamma så, men den tanten är så envis och stark så hon repar sig snart...
Christer Morell Persson
24 december 2011 ·
Nu skall vi in och "fira" med Skorpan Hansen Morell Persson, Christian Pölse Hansen, Tony Hansen, Anette Hansen Persson och Gunilla Nilla Hansen i Blekingesjukhuset.
Tony Hansen
24 december 2011 ·
Nu har vi varit på sjukhuset och firat jul tillsammans med Gunilla...
Hon fick en mjuk nalle, som så ut som Skorpan, som hom kramade och hon "sade" till oss att hon skulle krama den så fort hon längtade efter oss...
Hon "sa" också att hon var sugen på att smaka lite läst, men hon ville ha Fanta apelsin, och det hade dom inte på sjukhuset. Christian och Christer åkte iväg och köpte Fanta till henne... Vaddå??? Det är ju jul, sa dom… ;-)
Det märks att hon kämpar varenda dag, för i dag kunde hon lyfta armen ända upp till ansiktet... Jag kände ju också hur hon inte bara lyfte sin, men också min arm, för att visa hur styrkan börjar komma tillbaka…
I natt hade hon sovit utan respirator, och det helt utan problem... Snart kan hon säkert slippa andningskanylen i halsen, och då kunna börja träna upp rösten igen... ( tur att vi alla har köpt hörselskydd :-))
Hon verkar ju villa säga sååååå mycket nu...
Nu är vi hemma, och nu skall vi äta lite gott tillsammans, mens vi tänker på Gunilla,som längtar efter god mat.... (hon kommer få det när hon kommer hem, om det så tar evigheter innan dess...
God jul på er, önskar Gunilla och jag, till er alla...
tisdag 25 december 2018
Julafton och juldagen hemma!
I år firade jag och Tony vår julafton ensamma här hemma. Vi började dagen med att äta frukost och lösa lördagens melodikryss. Sedan tog vi det ganska lugnt och klockan 15:00 satte vi oss i soffan för att kolla när Kattis Ahlström tände julljuset och sedan tittade vi på Kalle Anka och hans vänner. När detta var slut började vi förbereda lite inför julaftonens middag som blev dansk flæskesteg med sprøde svær, kokte kartofler, brune kartofler, rødkål, asier och brun sovs. Det blev en väldigt lugn julafton med tidigt sänggående för vår del. Trots detta så har vi känt oss ganska trötta idag så vi har slappat det mesta av dagen.
Ikväll fick det bli lite blandad julmat igen. Vi hade rester av Janssons Frestelse från i söndags och sedan hade vi hemmalagade pannbiffar och en hel del pålägg så detta fick bli vår middag.
Julafton!
Julen är rolig
för stora och små.
Paketen kan vara
röda eller blå.
Stora eller små
men dom är alltid
lika roliga att få.
Och kommer inte tomten
så blir det kris.
För jag har varit snäll
på alla sätt och vis.